En försvunnen sommar
Lars Winnerbäck, total magi.
Det summerar hela Storsjöyran 2008 för min del.
Vart tog sommaren vägen? Vad har jag gjort egentligen?
Dagarna har bara flugit förbi och själv står jag och trampar
på samma gamla ställe, i samma spår.
Det är mindre än en månad tills jag och klassen ska till
Sicilien, det som kändes så långt borta alldeles nyss.
Om mindre än en månad börjar min praktik i Stockholm,
en praktik som jag mer eller mindre är oerhört rädd för.
Inte för själva stället, men rädd för att misslyckas.
Rädd för att tvingas leva två månader bland stress & tunnelbanedån.
På något sätt ska jag klara det, frågan är bara hur?
Min absolut största styrka, kommer jag inte träffa på länge,
vi som alltid annars träffas i princip varje dag. Han ska jag
vara utan i två, tre, kanske fyra veckor innan någon av oss har
chansen att hälsa på den andra. Gud vad jag kommer sakna dig
min prins, mitt hjärta, min Alexander.
Lilla Theresia, vart har du tagit vägen?
Vart tog våran sommar vägen?
Yran 08 skulle bli våran festival, våra kvällar.
Men du var och är så långt borta. Jag vill höra din röst.
Imorgon kommer du hem, kommer allt
vara som förut? Det hoppas jag.
Vi har miljoner saker att prata om, miljoner
saker att göra. Jag saknar dig, väldigt mycket.
