Stockholm

Här är alla lika övergivna
Ensamma, synd om oss
Här går man inte runt och hälsar på
man måste ringa först
man måste boka tid
man måste skynda sig
man måste skärpa sig
man måste komma in
i Stockholm

Ännu ett skäl till vaför jag älskar Lars Winnerbäck. Ovan ser ni ännu ett utdrag i en av hans låt,
och det stämmer så väldigt bra. Aldrig känner jag sådan stress, aldrig känner jag mig så liten,
obetydlig, som jag gör när jag är i Stockholm. Det är en vacker stad, det kan ingen förneka, men
den förstörs av stressen och tunnelbanedån. Vissa älskar det, men jag är inte en utav dom.
De första dagarna är det helt underbart, men sen är det något som gör att det som en gång var
vackert försvinner.

Trots allt ska jag iallafall åka ner dit imorgon och jag är där för att stanna  två månader.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0