Ännu en lång natt i Stocholm

Har svårt att sätta ord på det hela.
Hur det är att vara här nere, känslorna.
Sedan, känslorna kring hemresan.
Det ska bli så otroligt, obeskrivligt skönt
att komma hem, men samtidigt en omställning.
Jag ska tillbaka till skolan, tidiga mornar, Åre.

Här har det varit lätt att få dagarna att gå,
det är bara nätterna som är långa.
När jag väl tänker efter har det kanske inte
varit så dåligt, trots allt. Men det som har varit
väldigt jobbigt är ensamheten man känner, trots
att man lever bland en miljon människor.
Det är läskigt.
Tomheten efter Alexander.
Jag vill kolla på friends, äta varma mackor och dricka te,
vad sägs om det älskling?
Saknaden efter vänner och familj.
Ska vi köpa godis och kolla på disney?
Eller en sådan sak som att mamma & pappa säger,
"Godnatt gumman" och ger mig en varsin kram.

Jag behöver trygghet.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0